BLOGG: A - NYHETSVÄRDERING

FÖRSTA NYHETEN

Länk till nyheten (hämtat: 2014-02-13)

Nyheten handlar om en ung kvinna som anmälde sin föredetta sambo för att han var våldsam och hotade henne. Fokus ligger på att hon är besviken på rättsväsendet då hon anser att de inte gjorde tillräckligt innan förundersökningen av hennes fall lades ned. Hon berättar att hon hade tre vittnen som polisen inte förhörde. Också fokus på hur kvinnan beskriver mannen, vissa specifika händelser som hon utsattes för tas upp.

Det här ligger vid tidpunkten jag letar nyheter under ”toppnyheter” på Sundsvalls Tidnings webbplats, st.nu. Rubriken lyder Ung kvinna: ”Polisen hörde inte ens mina vittnen”.
Redan vid rubriken tas viktiga kriterier utifrån VINKEL-formeln (Häger, 2009 s. 93) upp som gör att detta blir en nyhet:

1.  Det handlar om en människa vilket gör att det blir lättbegripligt och identifierbart (Häger s.90)
2. Bilden brevid rubriken är en illustrerad ”standardbild” som ger intryck av att kvinnan är anonym, polisen är inblandad och ordet ”vittnen” används vilket tyder på att kvinnan har utsatts för ett brott vilket ger ett nyhetsvärde (Häger s.84)
3. Det handlar om en kvinna som bor i Sundsvall och har därför en geografisk närhet som intresserar Sundsvalls Tidnings läsare (Häger s. 86)
4. I rubriken används ett citat vilket uppfyller punkten Tillspetsning i listan över tekniker man kan använda för att vinkla en nyhet (Häger s. 113). Den är kort, tydlig och dessutom intresseväckande.

I övrigt tar artikeln upp en konflikt, eller till och med två, som väcker känslor och fångar uppmärksamhet (Häger s. 113); den mellan kvinnan och hennes dåvarande partner, och den mellan kvinnan och rättsväsendet. Fokus i just denna artikel ligger dock på konflikten mellan kvinnan och rättsväsendet. Den andra konflikten är mer en grundberättelse som ger sammanhang och men även den skapar intresse och engagemang från läsaren. Som Häger (s. 85) tar upp vill vi ha nyheter om kriminalitet. Eftersom det är kvinnans egen berättelse som berättas och artikeln till stor del består av citat skapas en närhet och engagemang (Häger s. 113-114). Den här nyheten har stor personifiering (Häger s.114) med kvinnan i fokus, läsaren får veta saker om henne men även om mannen som hon anmäld eftersom hon berättar om hans personlighet och vad han utsatt henne för. Trots att personerna som nämns i artikeln är anonyma får vi genom vad hon berättar en kort insyn i deras liv, och som Häger (s. 114) skriver är det få saker som intresserar oss så mycket som andra människor.

ANDRA NYHETEN

Länk till nyheten (hämtat 2014-02-13 kl: 20:25)

Den här nyheten är i skrivandets stund alldeles ny, vilket tydligt indikeras med ”Just nu” i röda bokstäver på Expressens förstasida. Den handlar om att en person blivit påkörd på ett övergångsställe i Stockholm och fördes till sjukhus där han avled.

Rubriken på förstasidan: ”Just nu: Man död i olycka i Stockholm”. Rubriken inne på själva artikeln: ”Man omkom – påkörd i centrala Stockholm”.

Båda rubrikerna tar upp att en person är inblandad vilket väcker intresse och skapar identifierbarhet (Häger s. 90), och även plats och händelse(i första ”död i olycka”, andra ”omkom - påkörd”). Platsen skapar för Stockholmsbor en tydlig geografisk närhet. Men nyheten är publicerad i en rikstäckande kvällstidning och den skapar troligen också närhet för övriga i landet på så sätt att det är i Sverige, och dessutom i huvudstaden som vi trots allt ofta läser om i olika sammanhang och de flesta, oavsett var i Sverige vi bor, har en relation till (Häger s. 86).

Nyheten är kort men tar upp de flesta väsentliga delarna som intresserar oss läsare; var, hur, vem och konsekvenserna av händelsen. Mannen som blev påkörd avled, vilket ger nyheten ett väldigt högt nyhetsvärde då döda personer lockar läsare (Häger s. 80-81). Att händelsen hände nyligen ökar även det nyhetsvärdet, som Häger (s. 86) skriver: ”desto färskare, desto bättre”. Han förklarar att om det inte finns något nytt att tillföra blir en het nyhet snabbt ointressant. I just denna nyhet är det fortfarande i skrivandets stund oklart varför personen blev påkörd, gick han mot röd gubbe? Var det något fel på bilen? Polisen uppger enligt texten att det var blött och dålig sikt, kan bilföraren inte sett personen på vägen och inte hunnit bromsa? Detta är den information som kan tillföra något nytt till den här nyheten. Men så länge det inte visar sig att det var ett mord, att bilföraren medvetet körde på den här personen, så är troligen den informationen inte tillräckligt sensationell eller oväntad (Häger s.84) för att ge nyheten en förstaplats på Expressens webbplats igen. 

/Sofie Liljeborg